Gårdsförsäljning

Nu är det tamejfan allvar. Blås i visselpiporna, låt alarmet ringa och bemanna stridsposterna. Gårdsförsäljningens – och därmed kulturens och frihetens – fiender mobiliserar. Samma dag som utredningen presenterades publicerades artiklar och andra former av attacker på förslaget. IOGT-NTO är en av Sveriges främsta lobbyorganisationer, och nu har man spänt varje muskel man har för att se till att svensken inte ska få bestämma mer över sitt eget liv.

Varför är då gårdsförsäljning bra? För det första är det en kulturfråga. I Sverige har alkoholhaltiga drycker nästan enbart varit en del av folkhälso- och socialpolitiken. Svensson har köpt blaskig industriöl och supit sig full – politikerna har försökt bestraffa och motverka. Den här synen på öl och vin är barbarisk och synnerligen ociviliserad. Runt om i vårt land produceras högkvalitativa drycker som rönt internationell framgång. På samma sätt som många tycker att det känns tryggt och bra att veta varifrån ens mat kommer finns det goda skäl att kunna titta bryggmästaren i ögonen och veta hur drycken man kombinerar sin mat med är producerad. Gårdsförsäljning är alltså en kulturfråga, och en fråga om att öka konsumenternas möjlighet att få information om hur de varor man köper produceras.

För det andra kan man notera att majoriteten av alla bryggerier, vingårdar och brännerier i Sverige ligger utanför storstäderna. Det är knappast vi som bor i Stockholm som har svårast att få tag på högkvalitativt öl, vin och sprit. Och det är knappast vår region som är i störst behov av ökad turism. Men tänk vilken betydelse ett bryggeri på en liten ort kan ha. Man kan erbjuda arbetstillfällen och turismintäkter från resor för utomstående. Gårdsförsäljning är alltså en regionalpolitisk fråga som ger mindre orter ytterligare en möjlighet att göra sig attraktiva och ekonomiskt hållbara.

För det tredje är gårdsförsäljningen en frihetsfråga. Vem är folkhälsofascisterna på IOGT att säga vad vi andra ska och inte ska få köpa? Hur kan man på allvar tycka att människor, i demokratiska val, ska få ta ansvar för ett helt land samtidigt som man förvägrar dem rätten att ta ansvar för sin egen måltidsdryck? Tror man på allvar att gårdsförsäljningen i huvudsak kommer att ge negativa konsekvenser? Som om de lokala alkisarna i Gävle skulle åka till Mackmyra, gå på en föreläsning (för att få köpa dryck krävs, enligt förslaget i utredningen, att man tagit del av någon form av upplevelsetjänst) och sen köpa kvalitetswhisky? Visst finns människor som har problem med alkohol. Men de finns med dagens system, och det är inte gentemot dessa som de svenska producenter som skulle gynnas av gårdsförsäljning riktar sig. Tvärt om. Alkis-Steffe dricker Pripps. Inte Landsorts lager.

Det är tragiskt att se hur Alliansen hanterat utredningen. Moderata – dina åsikter är våra åsikter – samlingspartiet kan man ju aldrig lita på. Inte heller i denna fråga, då man tydligt visat att man viker ner sig så fort någon blir det minsta upprörd.

Kristdemokraterna, som i flera år pratat om hur man ska företräda verklighetens folk (så länge de inte super eller knullar) och ska vara politikens gränsvakter visar inga som helst intentioner att omsätta snacket i konkret politik. När det gäller hojt så är det tydligen människor som ska skyddas från sig själva, inte från politisk klåfingrighet.

Folkpartiet ”liberalerna” lyckas på något sätt få det till att friheten ligger i tvånget. Carl B Hamilton ska, enligt ännu obekräftade källor, ha ansökt om att få byta namn till Carl B Orwell. Själv tänker jag tillfälligt gå med i FP och motionera om att partiet ska byta namn till Folkpartiet frimicklarna. Det verkar ju vara dessa Guds lamm och deras kamp mot köttets lustar som styr partiets politik, snarare än en övertygelse om det goda med individens fri- och rättigheter.

Men även Centerpartiet, som ju officiellt är för gårdsförsäljning, förtjänar kritik. Enorma mängder kritik. Den som idag går in på Centerpartiets hemsida ser ingenting – INGENTING! – om gårdsförsäljning. Trots att förslaget handlar om att främja matlandet Sverige, är regionalpolitiskt fördelaktigt och är en tydlig liberal signalfråga tycker tydligen partiets företrädare att det är bättre att fortsatt smälta in i den mesiga borgerlighet som för tillfället helt verkar sakna riktning. Den här konflikträdda strategin har förvisso pekats ut som en av anledningarna till att väljarna tycker att vi är otydliga, och därmed inte röstar på oss, men vem är jag att säga att vi borde ta ton? Kanske är det jättesmart att bara tacka och bocka när våra allianskollegor kör kniven i ryggen på oss. Eller så är det inte det. Hörde jag någon säga positionering? Inte det?

Än är det hela dock inte för sent. Alla vi som tycker om god och högkvalitativ dryck; alla vi som ser hur de små bryggerierna, gårdarna och brännerierna är företagare som förtjänar vår uppmuntran snarare än vår avsky; och alla vi som förstår hur viktigt det kan vara för den lokala bygden med att ta tillvara alla arbetstillfällen och möjligheter till turismintäkter. Vi måste våga stå upp för gårdsförsäljningen.

Läs även Sanna Raymans kritik av kritikerna och Johans inlägg på samma tema.