Politisk forskning

Idag skriver Fredrik Segerfeldt om att genusvetenskapen borde läggas ner. Varför? Jo, därför att den syftar till att ...

"... belägga en på förhand ideologisk och politiskt skapad tes. Det blir en upp- och nedvänd vetenskap, där svaret är givet från början. Dessutom har ämnet fått energi och resurser av statliga påbud. Politikerna har velat ha forskning som ger dem skäl att gripa in i människors liv. Resultatet blir forskar-Jeopardy: Jag har svaret, men vad är frågan?"

I detta har Segerfeldt antagligen rätt. Men det är inte bara genusvetenskapen som får sig en kula från det magasinet. Även nationalekonomin är under attack av människor som anser att den i huvudsak är politisk. I november reste sig ett antal studenter på Harvard upp och lämnade demonstrativt Greg Mankiws föreläsning i en introduktionskurs i nationalekonomi. Anledningen? De hävdar att nationalekonomin har en ovetenskaplig högervinkling.

En av organisatörerna konstaterade att i stället för att bli indoktrinerade med den fria marknadens förtjänst så ska de "use our education for good, and not for personal gain at the expense of millions." Gulligt. Synd bara att de valde att lämna en föreläsning om just inkomstojämlikhet.

Men är det så att nationalekonomin lider av samma problem som genusvetenskapen? Är det en disciplin som försöker bekräfta tidigare föreställningar? Både ja och nej.

Jag har tidigare skrivit två inlägg om nationalekonomin och dess besatthet av utilitarism. I princip går nationalekonomi ut på att tänka sig att människor har nyttofunktioner och sedan "hjälpa" dessa stackars människor att maximera sina nyttofunktioner. I min värld är detta synd; det bekräftar farhågorna om att det finns en för tät koppling mellan nationalekonomin och politiken.

Men, det är inte någon högervriden vetenskap. Tvärt om, det är en tämligen socialdemokratisk/teknokratisk skevhet vi ser. Det är alltid "det sociala optimum" som vi söker. Om någon offras för "det allmänna bästa" är det helt legitimt och till och med önskvärt. Sen råkar det bara vara så att fria marknader oftast är bättre på att leverera de socialdemokratiska idealen; genom frihandel, äganderätter och konkurrens gynnas särskilt de fattigaste, och ett välmående samhälle utan fattigdom kan uppnås. Men att nationalekonomer är för reformer som också många högerpolitiker tycker om betyder inte att nationalekonomin är höger, det betyder bara att högerförslag ofta är bra för att uppnå utilitaristiska ideal.

I och med att jag (förhoppningsvis) skriver min sista tenta på Handels den 19 december författade jag ett kort brev med personliga reflektioner kring utbildningen, som jag skickade till ansvariga på den nationalekonomiska institutionen. Jag vill påpeka att jag i huvudsak är mycket nöjd med den utbildning jag fått och att jag rekommenderar andra att söka till skolan. Men jag noterade också följande:

"jag [anar också] en sammanblandning mellan vetenskap och etik. Nationalekonomins fokus på nyttomaximerande är naturligt, och utgör ett praktiskt verktyg. Men jag är rädd att många studenter och lärare inte riktigt förstår skillnaden på ett metodologiskt verktyg och en etisk lära; många verkar ta för givet att vad som maximerar ett samhälles nytta också är politiskt önskvärt.

Under ett flertal lektioner har jag som student fått frågor av typen 'om du var beslutsfattare, hade du tillåtit två monopol i en produktionskedja att gå samman'. Det förväntade svaret på den frågan är jakande, eftersom ett integrerat monopol lider av färre dödviktsförluster. Men det är min övertygelse att vi som ekonomer inte kan säga något om vad som är politiskt önskvärt då politik bygger på etik. Och etik kan inte bevisas objektivt av någon vetenskap, tyvärr inte heller av nationalekonomi."

Så, ska genusvetenskapen läggas ner? Och vilket öde bör nationalekonomin möta? Personligen är jag skeptisk till genusvetenskap och har större tilltro till nationalekonomin. Men varför inte låta folk läsa och skriva vad de vill? Om de får göra det för sina egna pengar i stället för på skattebetalarnas bekostnad så behöver heller inte de som inte håller med drabbas. Bara en tanke...

Läs också gärna Mankiws egna reflektioner om händelsen.