Vi ser samma mönster i Sverige (korrelationskoefficienten är -0,83); när staten skuldsätter sig börjar den privata sektorn spara.
Wednesday, December 14, 2011
Rikardiansk ekvivalens i Sverige
Som en kul grej försökte jag replikera resultaten från grafen i förra inlägget för Sverige genom SCB:s sektorräkenskaper. Resultaten är på årsbasis.
Vi ser samma mönster i Sverige (korrelationskoefficienten är -0,83); när staten skuldsätter sig börjar den privata sektorn spara.
Vi ser samma mönster i Sverige (korrelationskoefficienten är -0,83); när staten skuldsätter sig börjar den privata sektorn spara.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
9 kommentarer:
Det kanske är jag som är dum (eller inte har läst tillräckligt mycket nationalekonomi), men är inte detta rätt mycket av en självklarhet?
För att någon ska kunna låna, krävs att någon annan lånar ut (alltså sparar).
Om staten Sverige ökar sin belåning så måste de pengarna komma från att näringslivet som helhet väljer att spara mer pengar i statsobligationer.
Så sammantaget måste de där graferna alltid summera till noll för ett slutet ekonomiskt system.
Eller vad är det jag inte förstår?
Visst finns det viss inbyggd samhörighet. Men lån kan tas upp av utländska långivare osv. Oavsett är ju poängen följande: Om staten tar upp lån för att konsumera och därigenom stimulera ekonomin kommer den privata sektorn att minska sin konsumtion och därigenom minskar effekten av försök till stimulansåtgärder.
Intressant. Ska fundera på det där.
Spontan tanke: kvoterna korrelaterar ju inte perfekt.
Nej, och inte heller summerar de till noll (bytesbalansöverskott).
Vad spelar bytesbalansöverskottet för roll för huruvida keynesianism kan stämma eller ej?
Nej det spelar ingen roll, var mer en kommentar till huruvida kvoterna måste korrelera perfekt och ta ut varandra per definition.
kvoterna kan väl korrelatera perfekt även med överskott?
Stod och tränade och när jag tittade på skivstången med alldeles för mycket vikt på kom tanken för mig, det krävs en trovärdig finanspolitik för att keynesianismen ska fungera (appropå inlägget innan), samt det fungerar väsentligt mycket sämre i en liten öppen ekonomi (appropå detta inlägg).
Alltså, om en stor ekonomi använde sig av finanspolitik som stabiliseringsmetod samt åtnjöt allmänhetens förtroende angående långsiktig budgetbalans bör det kunna fungera. Det måste ju inte till skattehöjningar för att betala för skulder.
ursäkta sent svar
Post a Comment